Nu när vi går spårkurs så får man ju se till att öva lite mellan tillfällena, dessutom så känns det skönt att få saker och ting lite strukturerat nu när man går kurs.
Kom fram till att spåra varannan dag borde vara ganska lagomt till en början, det gör att vi får lite rutin och kan träna inför nästa gång som är den 20 september.
Så idag var det då dags att ta sig ut i skogen igen.. La 2 st spår, utgick från en liten stig och la ett spår åt och ett åt vänster med en leksak vid varje slut. När jag la det ena spåret så mötte jag en person som var ute och plockade svamp, jag hejade lite försiktigt men människan ignorera. En riktig surpuppa var det. Jag tycker iaf att det är mycket trevligare om man hejar om man nu träffar på nån ute i skogen.
Eftersom jag inte hade lust att börja om och lägga ett helt nytt spår så fick väl det där vara en liten störning, dock är det ju en rejäl störning, men jag tänkte att vi provar. Går det så går det liksom.
Lät spåret få ligga i ca 1 timme, under väntetiden åkte vi iväg och träna lite annat. Jag försökte träna lite gripande osv, men han tycker det är skitkul att följa efter en leksak, att kampa om den. Men att bara hålla, eller att komma in med en leksak till mig är INTE kul. Så jag måste försöka klura ut hur jag ska göra för att öka föremålsintresset.
Fick några tips från vår spårinstruktör, att jag skulle ta bort leksakerna hemma och sen bara plocka fram och leka med dem tillsammans, så jag ska pröva detta. Men grejen är ju att hur gör jag sen. För han spottar ut dem direkt det blir ”tråkigt” och jag hinner inte fram o fånga upp dem. Dessutom så vill han inte bara hålla dem, utan bara kampa.. Jaja, jag ska klura vidare.
När det var dags att gå spåret så började jag med det svåra först, och vid starten så kollar han på mig som att han inte förstår. Sen tar han upp spåret hyfsat bra och följer det ända fram tills där svampplockaren och jag möttes. DÅ blev det svår och han ringade en hel del, fram och tillbaka hit och dit och så tog han upp svampplockarens spår , och så sprang han tillbaka mot mitt och han visste nog inte riktigt VAD han skulle välja. Men han valde mitt tillslut och följde det. Dock så sick-sackar han en hel del, och jag upplever att han ofta är en bra bit från spårkärnan. Men vi får fortsätta träna, träna, träna.
Jag är dock ett klantarsel, först fastna jag med i skon i blöt mossa, och ramla platt på marken i det blöta… Sen fortsätter jag upp och försöker hinna ifatt Hat-Trick innan belöningen… Dock när jag Nästan var framme och trodde jag hade lyckats, så var det ett träd i vägen och jag föll platt IGEN… Per som observera allt på avstånd troddeatt jag hade hittat på någon ny sorts belöning och kastade mig på marken… 😛 Så jag låg alltså på marken och berömde Hat-Trick och busade….
På vägen mot det andra spåret så stannade vi och plocka svamp, det känns som att människor inte har ett dugg koll på att trattkantareller är fullt ätbara och goda. De tar bara de gula kantarellerna för dem var slut. Men jag o Per, som de lantisar vi är plockade trattisar för fulla muggar 😛
Det andra spåret jag lagt gick bättre.. Han tog upp det, dock sick-sackade han. Sen tog det Stopp… Anledningen?? Jo, Per som inte ville följa med på detta spår gick mot bilen… ”Flocken” skingrades…. Så då tvinga jag Per att stå still tills vi kommit iväg en bit… Då gick det bättre igen. Men som sagt var så tycker jag att han sick-sackar en del och inte håller sig till spåret. Vid andra spåret så gick han helt plötsligt in i ett buskområde som jag är helt säker på att jag inte varit i.
Men han hittade iaf slutet, och jag ramlade inte denna gång så vi kunde leka med leksaken på riktigt 🙂